Surströmming och andra sköna stinkbomber

Idag är det surströmmingspremiär, känner ni hur det stinker? Nej jag skojar bara, surströmming skall tydligen vara gott och är säkert förtjänt att få ingå i gruppen av delikatesser som vill bli beskrivna med ordet doft – inte lukt eller stank.
Jag är ingen hejare på surströmming. Jag kan faktiskt inte någonting om denna norrländska stolthet. Men jag tänkte ta tillfället i akt att skriva lite om några andra stinkbomber!

Det vanligaste sättet att dela in alla världens ostar är självklart efter land, region eller mjölksort men också att klassa in dem i sex olika familjer
. Varje familj har sitt tillverkningssätt, självklart skiljer det sig något från ost till ost
. Det är med hjälp av ostfamiljerna som vi provat oss fram till de bästa kombinationerna, när jag var med och tog fram Göteborgs Utvalda – de bästa kexen till ost

.

Familjen Stinkbomb eller rättare sagt familjen Tvättad kittost är de orangeröda ostarna och man kan ju fråga sig varför de doftar mer en andra ostar? Jo, gemensamt för dessa ostar är att de under lagringstiden, 2–4 månader, ”tvättas”, badas eller sprutas med saltlösning. Resultatet blir orangeröda ostar med kraftig doft och smak . De har tydlig sälta och i vissa fall mild beska. Skalet blir klibbigt och ostarna är mjuka utan att vara rinniga.

Exempel på Tvättad kittost är

Chaume
Saint Albray
Munster
Pont-l’Evêque
Epoisses

Mina favoriter kex till tvättade ostar är Lätta Dinkelkex och Salinas.

Njut nu alla ni som får möjligheten att gå på en riktig surströmmingsfest, själv väntar jag fortfarande på en inbjudan, anyone? Tills dess får jag nöja mig med mina goda vänner ostarna!

Foto: Fredrik Strandin

Av Jenny Svensson, 19 aug, 2010 | Lämna en kommentar
Kategorier: De godaste ostarna, Middag & fest |
Ostar: Chaumes, Epoisses, Munster, Pont-l'Evêque, Saint Albray
Kex: Lätta Dinkelkex, Salinas